Fysioterapi och Ätstörning
De senaste åren har jag arbetat inom ätstörningsvården, på sluten avdelning, dagvård och öppen vård. Min insats har handlat om att bygga upp en ny relation till sin kropp som är långsiktigt hållbar och självvänlig. En relation där kroppen litar på sin ägare. Vid ätstörning betraktas kroppen som något som ska tuktas/formas/förändras istället för en vän att lyssna på och tas om hand. Att arbeta via kroppen när det handlar om ätstörning får mindre plats inom den traditionella ätstörningsvården, sjukdomen behandlas främst kognitivt. Min erfarenhet är att kroppen som resurs i tillfrisknandet är en värdefull komponent och komplement.
Ätstörningar är en komplex sjukdom och handlar inte bara om mat, det är även ett sätt att hantera känslomässiga utmaningar. Ätstörning drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Gemensamt är ett stort lidande, det är en psykisk sjukdom som får fysiska konsekvenser och kroppen där kriget utspelar sig missas ofta. En ätstörning sitter inte i antalet kilo utan handlar om känslor och tankar. Viktfobi och matproblem är symptom på något annat och det är en sjukdom som ofta innebär mycket skam och ensamhet.
Ätstörning är ett sätt att hantera livet, för att tillfriskna behöver en acceptera att ätstörningen är ett problem och vilja förändras, en behöver vara beredd att överge sin ätstörning. Vi tränar på att öka kapaciteten att hålla obehag och väcka en självvänlig röst. Att byta ut kortsiktiga, destruktiva lösningar som ger en tillfällig lättnad mot långsiktigt, hjälpsamma strategier. Arbetet handlar inte om att älska sin kropp utan att vilja den väl…
Vi arbetar med mekanismer som driver ätstörningen – Självvärdering, kroppsmissnöje, träning, tjockkänsla, känslor. Vi arbetar med tankar och den inre rösten, hur vi pratar till och om oss själva, självbilden, relationen till sig själv och ev.trauma som kan trigga en ätstörning. Viktigt för att kunna arbeta med kroppen som resurs är regelbundet ätande och att få i sig tillräckligt med energi annars kommer kroppen att vara en obehaglig plats att besöka just p.g.a att den gör sin uppgift – signalerar fara för livet…
Förändra innan det har gått för långt. Våga be om hjälp, vi är många som kan bidra.
Hur kan jag bidra?
Extra fokus är på otrygg kropp, kroppsmissnöje och tvångsmässig träning, något som kan kvarstå även efter friskförklaring.
- Arbetar med ett helhetstänk
- Hitta nya copingstrategier* via kroppen för att hantera känslor och tankar.
- Bli vän med sin kropp och se den som en resurs.
- Lyfta bakomliggande orsaker, kanske finns upplevt trauma?
- Öka tillit och trygghet i en ”skrämmande” kropp.
- Balansera fysisk rörelse.
- Väcka den självvänliga rösten.
- Arbetar individanpassat
* Copingstrategi – Det sätt som du väljer att hantera och bemöta livets utmaningar, tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser.
Vem och hur?
Tar ej emot akuta sjukdomstillstånd. Jag behandlar inte ätstörningar direkt utan arbetar med förhållningssättet till kropp/känslor, tankar och bakomliggande orsaker. Sjukdomsinsikt och motivation är en förutsättning och mellan träffarna görs hemuppgifter för att flytta kunskap och insikter ifrån terapirummet till vardagslivet. Vi människor är olika och behöver olika, tillsammans hittar vi en individuell plan för dig.
Kanske är det du klar med din ätstörningsbehandling och är friskförklarad men känner att du har en bit kvar till fri.
Team är värdefullt – har du redan befintliga vårdkontakt så samarbetar jag gärna med dem.
Nedan finns råd, stöd och information om ätstörning
Bilden vi har av vad ätstörning är, en avmagrad, ung tjej i svält är väldigt stereotyp och stämmer inte. Ätstörning är något som kan drabba alla oavsett kön och ålder. Det går inte att se om någon lider av ätstörning på vikten. Över 200 000 människor i Sverige lider av en ätstörning och forskare är överens om att mörkertalet är enormt, det finns många som aldrig söker vård.
Ofta är det en kombination av faktorer som gör att någon drabbas av en ätstörning.
Forskning visar på olika sårbarhetsfaktorer:
- Genetiskt (blir inte lika påverkad av svält)
- Personlighet (perfektionism, kontrollbehov, impulsivitet, svart-vitt tänk)
- Trauma
- Kultur & värderingar
Kan trigga igång en ätstörning:
Grunden är ett samspel mellan olika faktorer, samhällets skönhetsideal, en persons självbild, upplevelser under uppväxten, hur den egna kroppen reagerar på bantning och ärftliga faktorer.
- Banta/diet
- Sjukdom
- Förändringar i livet som är påfrestande
Olika ätstörningar:
En ätstörning kan se ut på många sätt och det finns flera olika typer av ätstörningar.
Anorexi – Anorexia nervosa präglas av signifikant låg vikt, en störd upplevelse av kroppen, och att självkänslan är väldigt påverkad av vikt eller kroppsform.
Bulimi – Bulimia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av att en person hetsäter mat och sedan försöker bli av med det man ätit, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel.
Hetsätningsstörning (på engelska binge eating disorder och förkortas till BED) är en ätstörning som liknar bulimia nervosa men med ett viktigt undantag. Precis som vid bulimi kännetecknas hetsätningsstörning av att en person hetsäter mat, men till skillnad från bulimi försöker personen inte att bli av med maten.
ARFID – Undvikande/restriktiv ätstörning (som förkortas till ARFID på engelska) har uppmärksammats på senare år. Den innebär undvikande av flesta sorters mat och ätande av enbart några få utvalda saker. Till skillnad från andra ätstörningar handlar undvikande eller restriktiv ätstörning inte om att personen vill kontrollera sin vikt eller kroppsform.
I stället styrs man av en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som tycks lukta, smaka eller kännas äcklig eller motbjudande.
Ortorexi –ingen formell ätstörning (enl.DSM/ ICD) och handlar inte om träning
Begreppet ortorexi, eller “orthorexia nervosa”, myntades 1997 i en artikel av läkaren och alternativmedicinaren Steven Bratman i tidskriften Yoga Journal. Han pratade om ”rent” ätande, utan tillsatser och med noggrann kontroll över odlingsmetoder, skörd, frakt osv så att det man åt var så ”naturlig” mat som möjligt. Detta i princip hälsosamma beteende, menade Bratman, kunde gå till överdrift och bli tvångsmässigt till den grad att det resulterade i begränsningar i livsföringen, undernäring och till slut allvarliga medicinska och/eller psykiatriska tillstånd.
Referens – Ätstörning.se
Yoga och ätstörning
Eat Breathe Thrive
Boktips
- När det hälsosamma blir ohälsosamt, hjälp när tankar om kropp, mat och ätande tagit över ditt liv. – Evelina Linder, Erika Nyman Carlsson
- Mattillåtet – Gisela van der Ster
- Livsviktigt; en handbok i kroppspositivt föräldraskap – Kajjan Andersson
- Slutbantat, Erik Hemmingsson
- Ingen fattar. – Marika Rasmusson & Jenny Lilia (om att vara närstående)
- En närståendes handbok, Frisk&Fri
För fler boktips se:
https://www.friskfri.se/boktips/
Podd
- Ätstörningar (Evelina Linder, Saga Springcorn)
- Obesitas, ett viktigt samtal (Novo Nordisk)
- Framgångspodden avsnitt 544 ( Ata Ghaderi, Allt om ätstörningar)
- Drivkraften (Malin Rosén)
Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling, RIKSÄT https://riksat.registercentrum.se
EDGI
Stor studie pågår globalt och i Sverige KI som handlar om att öka kunskapen om vilka genetiska och miljömässiga faktorer som orsakar ätstörningar.
Alla över 16 år med ätstörning är välkomna att delta i studien.
EDGI – The Eating Disorder Genetics Initiative
https://edgi.se
Ätstörningsvård Malmö
Första steget
Din Vårdcentral, Unga Vuxna mottagningen, skolhälsovården, studenthälsan, företagshälsovård
Öppen vård
BUP-ätstörningsteam, ätstörningsmottagningar eller ätstörningsteam på allmänpsykiatriska mottagningar
Dagsjukvård
Resund behandling
Heldygnsvård
Psykiatrisk/medicinsk avdelning – Barn och ungdomspsykiatri eller Vuxenpsykiatrimottagning ätstörning Malmö